Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

149.2m FM

Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga

opinion

I diskussionen om standardiserade prov i skolan finns en legitim oro för att ett ökat fokus på provresultat kan tränga undan skolans mer subtila uppdrag. Det finns även en syn att svenska elevers svaga resultat i internationella jämförelser beror på att arbetar på ett tillämpat sätt som tränar deras självständighet och kreativitet, men kanske inte maximerar provresultaten.

Intressant nog anser vissa finska forskare att de finska elevernas framgångar beror på att den finska skolan har ett praktiskt fokus som tränar elever i att dra egna slutsatser. Det kan därför vara intressant att veta om internationella provjämförelser fångar något som vi faktiskt är intresserade av. Tillväxt är inte allt och korrelation är inte kausalitet en fråga som diskuteras utförligt i studien men nog visar dessa figurer att det finns anledning Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga se på nedanstående svenska resultatutveckling med viss oro.

För att Paul Romer och modern endogen tillväxtteori — där kunskap görs till tillväxtens viktigaste drivkraft — tydligt visar att med bättre kunskaper kan tillväxten öka även om de materiella resurserna är begränsade.

Inlägg om Fattigdom skrivna av...

Om än långt ifrån ensam avgörande bidrag kom tidigare från exempelvis Joseph Schumpeter och Erik Dahmén har Romer övertygande visat på kunskapsproduktionens betydelse för skapandet av nationernas välfärd. Om idéer och kunskaper spelar en så avgörande roll för långsiktig tillväxt och välfärd borde betydligt mer av den ekonomiska debatten — precis som här på Ekonomistas -handla om utbildningsstrategier, forskningssatsningar och lärarlöner. Kunskap är som Romer visar det lokomotiv som driver den ekonomiska tillväxten och människors välfärd framåt.

Ur det perspektiver sett finns det all anledning att bli oroad av IEA-undersökningarna. Ska man kunna göra något åt problem, måste man börja med att rakryggat våga se sanningen i vitögat. Allt annat är intellektuellt ohederliga dimridåer och ovärdigt ett forskarsamhälle värt namnet! Det räcker inte att satsa på mer utbildning för att få ekonomisk tillväxt. Historiskt sett har många länder satsat på utbildning men inte fått någon tillväxt. Detta beror på att det enbart är enskilda individer som kan skapa tillväxt.

Det Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga endast individen som kan agera. Därför krävs det ekonomisk frihet och en stark privat äganderätt som är skyddad av rättssystemet. De individer som driver den ekonomiska tillväxten är entreprenörerna.

Detta apropå att vi i...

Det är endast entreprenörerna som kan fatta beslut om vad som ska produceras och om vilka produktionsresurser som ska användas. Entreprenörerna måste finansiera produktionen genom att använda sparandet i ekonomin eftersom produktionen kommer före konsumtionen. Det är kapitalisterna som sparar i ekonomin kapitalisterna konsumerar mindre än vad de producerar. Entreprenörerna kan även vara kapitalister och framförallt måste entreprenörerna besluta att spara försäljningsintäkterna i företaget att inte ta ut pengarna för att konsumera för att det ska vara möjligt att kunna producera nya produkter.

Det är också entreprenörerna som väljer att satsa pengar på forskning och utveckling. Det är entreprenörerna som väljer att anställa kunniga människor vissa människor är genier inom sitt område. Däremot är teknikutveckling egentligen inte en faktor för sig eftersom tekniken enbart kan vara inbyggd i det fasta kapitalet maskiner, byggnader osv samt i det rörliga kapitalet förbrukas direkt i produktionsprocessen.

Ekonomisk tillväxt kräver även att kapitalstrukturen blir längre och att den innehåller fler produktionssteg. Detta utökar arbetsdelningen och gör att allt fler komplexa produkter kan produceras. Först måste naturresurserna bearbetas till rörliga kapitalvaror i ett otal steg, därefter måste fasta kapitalvaror produceras till varje steg i kedjan, det är först därefter som konsumentprodukter kan tillverkas.

Detta är en process som inte sker automatiskt oavsett vad ekonomer och politiker får för sig. I en marknadsekonomi kan företagens produktion enbart få rätt förhållande till andra företags produktion genom vinstsystemet. Produktionen organiseras både horisontellt vilka produkter efterfrågar konsumenterna och vertikalt produktionen sker i en kedja.

I en ekonomi med marknadsränta och stabil penningmängd, har vinsterna i ekonomin en tendens att bli lika höga. Företag med låga vinster frigör produktionsresurser och företag med höga vinster skaffar nya produktionsresurser. Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga finns det en tendens att vinsterna utjämnas mellan företagen och att företagens produktion får rätt förhållande till andra företags produktion.

Jag är böjd att hålla med Syll. År efter år har vi hört samma visa. Våra elever är inte sämre, de lär sig bara saker som inte är mätbara, så egentligen är vi lika bra eller tom bättre. Dessutom är vi mycket snällare…. Ni som inte har internationella kunskapsmätningar som nördintresse eller födkrok, tror ni att det finns någon allmän trend för Sverige under dessa år och när tror ni svenska elever presterar sitt internationellt sett bästa resultat under denna tid?

Svaren är att det inte finns någon trend, Sverige ligger stadigt mitt i fältet eller möjligen något över medel och den bästa prestationen görs tjugohundraett i läsförståelse för tioåringar.

Observera att detta inte står i motsats till den högst verkliga trend som finns under de senaste åren och som Vlachos visar med sin sista tabell.

Självklart att fakta premieras. Det är liksom en av skolans viktigaste deluppgifter. Och naturligtvis också det som mäts i Europa. Den Svenska skolans grundide är, att lära ut saker som inte kan mätas och därför inte heller betygsättas, vilket skulle göra betyg onödiga och på ett sådant sätt inte utsätta de stackars eleverna för någon form av mätning överhuvudtaget, vilket de små liven inte lär skall tåla.

Att brist på krav i sin Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga gör kravuppfyllelse egal är ju inte de små liven sena att föstå. Något som bör läras ut i skolan är hur man för en diskussion med en medmänniska utan att konstant använda sig av sarkasmer och förlöjliganden. Hur bör man se på att utbildningsresultat samvarierar så starkt med mått på nationell intelligens?

Är det en artefakt eller något verkligt som är intressant? Det finns en mängd faktorer som samvarierar med inkomst som i sin tur kan påverka människors kognitiva förmåga. Det rör sig om allt från undernäring under fosterstadiet till kvaliteten på senare utbildning och hur intellektuellt stimulerande arbetsuppgifter befolkningen har.

Kategorier

Så jag skulle säga att det är inte är uttryck för något särskilt intressant. Mitt svar på denna fråga belyser även kausalitetsproblemet i studien ovan: Om man nu bara kunde få ut korrekta mönstringsdata från Kina, Nordkorea, Vitryssland och Ukraina…. I ovanstående länk sid 74 finns ett diagram med kognitiv förmåga utbildningsresultat? Om jag uppfattat saken rätt. Originalkälla är Nyborg Finland, Irland och Tjeckien får bättre.

Skillnaden i kognitiv förmåga mellan ex Uruguay är liten, medan skillnaden i utbildningsresultat är mycket stor. Japan, Kina och Singapore har växt snabbt under en tid, har man bra IQ-test data för dem när de var fattigare?

Parasites and pathogens may explain why people in some parts of the world are cleverer than those in others. Du behöver inte ta åt Dig. Griniga gamla gubbar, som jag, bara BLIR sarkastiska när de upptäckt att 40 år av gnällande inte har gjort någon nytta.

Du hamnar också här så småningom… Välkommen. Hur det ser ut i detalj idag vet jag inte, men när jag gick i skolan var Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga tänkande sällan stort skrivet. Tvärtom fanns det starka drag av indoktrinering och auktoritetstro, inklusive många lärare som höll FN för ofelbart på varje fält där FN uttalade sig.

Det är naturligtvis inte omöjligt vilket föranledde frågan bakom detta inlägg: Eftersom målen varit desamma sedan mitten av talet så betyder det att måluppfyllelsen är betydligt sämre idag än för 15 år sedan.

Det är bra att Lennart...

Sedan tycker jag det vore spännande med en ärligt menad utvärdering av hur svenska elevers kreativitet och förmåga till självständigt tänkande faktiskt utvecklats. Att bara — som ofta görs — anta att dessa förmågor förbättras i takt med att resultaten på proven försämras är helt enkelt inte seriöst.

Det är ju lite klurigt att utvärdera förändringen eftersom vi saknar bra undersökningar från tiden innan dessa egenskaper hamnade i centrum av skoldebatten.

Sedan är det vad jag förstår så att vad vi kallar självständigt tänkande i stor utsträckning är domänberoende. Att man kan tänka självständigt kring hockeytaktik, exempelvis göra en matchanalys och komma med vettiga förslag på taktiska förändringar betyder inte att man i särskilt stor utsträckning kan tänka självständigt kring säg partipolitik. Det hela är en aning ironiskt ur ett svenskt skolperspektiv om jag förstått det rätt, eftersom det verkar som att om man vill att ett skolbarn ska kunna tänka självständigt kring naturresursanvändning så ska man inte träna barnet i självständigt tänkande utan framförallt undervisa om naturresurser.

Annars återstå bara att ignorera undersökningarna genom att hävda att det de mäter är ovidkommande. Ibland får man intrycket att de försämrade PISA-resultaten orsakar de omätbara förbättringarna. När jag i olika sammanhang bett om förtydligande Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga det verkligen är det som menas så vill dock i allmänhet ingen som vill Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga att det är det man menar.

Åtminstone mattedelen i de internationella mätningarna är väl ett hyfsat mått på kreativitet? Det går inte att lära sig saker mekaniskt och sedan prestera på proven utan man måste verkligen förstå matematiska samband och sedan använda denna förståelse för att angripa nya problem, det är väl det som är kreativitet och självständigt tänkande? I den mån jag har rätt finns det förstås ännu mer anledning till oro eftersom även sådana egenskaper då kan sägas ha sjunkit i Sverige.

Jag är inte kapabel att bedöma i vilket utsträckning olika förmågor mäts med dessa undersökningar. De som för fram argumentet bör dock samtidigt sträva efter att specificera vad man egentligen menar och vilka belägg man har för sina påståenden.

Sedan är min något ytliga läsning av PISA och TIMSS att svenska elever tenderar att prestera förhållandevis bra på mekaniska uppgifter och förhållandevis dåligt på den som kräver mer självständigt tänkande och djupare förståelse.

Till dessa experter hör jag inte, men en intressant iaktagelse är att matematiken har väldigt olika karaktär på olika svårighetsnivåer. Med en blick på Camilos kommentar: Enkel skolmatematik inklusive division, bråktal, och det mest elementära algebran kan man faktiskt klara genom mekanisk utförande av utantillärda algoritmer och i skolan lärde vi dem också som sådana.

Eget tänkande, kreativitet, och förståelse blir sedan viktigare och viktigare ju högre upp man kommer och ju mer abstrakt matematiken blir. Tex var det som idag kallas Matematik E obligatorisk på N på min tid, men inte idag. Sedan kan man diskutera i vilken mån matematiken tränar tänkande och i vilken mån den filtrerar efter medfödd tankeförmåga. Båda faktorerna spelar in, och troligen har de med större medfödd förmåga ett större utbyte av mer matematik än svagare huvuden.

Om man går in på hjärnfunktioner så måste egentligen kreativitet uppstå ur igenkännelsen av hur liknande situationer löses. På Newsmill pågår nu en debatt om den kommunaliserade skolan som i högsta grad berör frågor vi diskuterat på den här tråden. Inte minst intressant att läsa är vad en av kommunaliseringens stora tillskyndare — Kjell-Olof Feldt — idag har att säga om vad tjugo års kommunalt huvudmannaskap för svensk skola har levererat [mina kommentarer finns på http: Innebär detta, vilket Sverigedemokraterna hävdar, att ökad invandring leder till lägre tillväxt om man gör antagandet att en ökning av invandringen leder till lägre test scores?

Lite sen i svaret här, men det är ju det artikeln ovan handlar om. Svenskas skolan rasar som en sten i PISA huvudsakligen på grund av invandring av analfabeter från U-länder.

Senaste nyheter

Naturligtvis förstärkt av svenskt framgångsrikt ghetto-byggande som göra alla i ghettot till lågpresterare. Hög invandring av outbildad U-landsbefolkning ger lägre tillväxt. Läs på sidan 8 av 78 i PDF-filen.

Inlägg om Fattigdom skrivna av Pebben. ett slag och inkomstfördelningsdebatten fick sig en kick framåt och är Apropa att tillvaxt ar bra for de fattiga fortfarande igång, vilket är bra. I DR har. Följaktligen blir koldioxidskatten en avgift som drabbar de fattiga allra hårdast. apropå åtgärder som kan fungera om man är villig att slanta för det.

Sjukvård är ju just ett område där tillväxten har varit makalöst bra. Detta apropå att vi i ett remissvar har skrivit att ILOs nya rekommendation Många fattiga är inte anställda som lönearbetare, utan arbetar som andra ord vara bra att fundera över hur relevant den är i varje enskilt land.

Fram till år krävs en...

sker en stark tillväxt och nya jobb skapas, bestfetite.info där industrialiseringen har tagit fart.

MORE: Du skotte dig kanonbra

MORE: Sverige bor ga i braschen for nordisk mikrofinans

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde